Ymningshyttan

Basfakta:
På hyttområdet finns hyttruinen från Ymningshytte masugn (det ser ut som ett stenröse) och slaggvarp, samt en husgrund. På området finns även flera grunder efter byggnader, som förmodligen användes under tiden då hyttan var i drift.

Ymningshytte masugn

Det finns inga exakta årtal för när hyttan startade. De två årtal som omnämns i litteraturen är 1634 och 1640.
Ymningshyttan var från början en bergsmanshytta. Bergsjordeboken 1661, talar om att till Ymningshyttan hörde 6 bergsmän från, Torsaboda och Ömningstorp (Kils socken), samt Höghult och Ömningshult (Tysslinge socken.).
Hyttan tillhörde från 1730 Garphytte bruk och kallades ”Nya Ymningshyttan”. I en förteckning från 1737 är hyttan listad som en brukshytta.
Ymningshyttan ägdes enligt Bergmästarrelationen 1763, av borgmästare Gustaf Kierrman i Stockholm. I en hyttsammanställning från 1774, talas om att hyttan under en tid användes som ammunitionsgjuteri.
Aspa och Algrena bruk blåste i Ymningshyttan under 1800-talet. Ymningshyttans masugn lades ner 1870. Hyttans nedläggning var en katastrof för torpen i trakten, Familjernas liv och existens byggde på att hyttan och masugnen hölls igång. Torp som drabbades var bl a, Norena torpet, Jan-Persatorpet, Ekströmmatorpet, Lassatorpet och Skansen. Dessa torp blev ödetorp runt 1870. På större gårdarna kunde hyttefolket stanna kvar och blev brukare under Garphyttan.

Ymningshyttans brukaregård

Efter masugnens nedläggning 1780 blev Isak Abrahamsson (1818-1875) första brukaren av gården. Därefter drevs gården av Abrahamssons änka och deras son Karl Isaksson. Brukaregården övertogs senare av dottern Johanna, sen hon gift sig med John Lundkvist från Ånnaboda.
Näste brukare blev Karl Johansson. Han var son till den siste masmästaren vid Ymningshyttans masugn, Jon Ersson på Höghult. Karl Johansson övertog gården 1904.
1918 blev Gustav Ring brukare på Ymningshyttan.
Därefter drevs gården av Julius Valdemar Karlsson. Han flyttade från gården 1937.
Sista brukaren på Ymningshyttans brukaregård var Alvar Kling. Han bodde på gården i 5 år och tvingades sedan att flytta 1942. Gården lades ned i samband med skjutfältets anläggning.

Axel Borgs Jaktvilla

Målaren Axel Borg (1847-1916), bosatte sig i Örebro efter sina konstnärsstudier. Borg är främst känd för sina älgmotiv, som hann fann inspiration till i skog och mark runt Ymningen. Han lät 1892 bygga en vacker jaktvilla där han tillbringade mycket tid med sina vänner. Jaktvillan flyttades 1944 till sjön Vikern.

Arter:
Ängsblommor, Ädelövträd. Skogsfågel, Forsärla(Trolig häckning), Strömstare som vintergäst, Törnskata(Häckande)
Biotopstyp:
Typisk Kilsbergsnatur