Svenskarnas båtvanor

Fler och fler svenskar skaffar båt, sådan har trenden sett ut de senaste tjugo åren. Särkilt många båtar såldes under 2007, innan finanskrisen. Sedan avtog båtköpande för att återhämta sig de senaste åren igen.

Allt färre vuxna klarar av att simma, samtidigt slarvar allt fler med flytvästen när de ger sig ut på vattnet.

Många ger sig ut på böljan men båten behöver inte vara enorm, för många räcker det med en liten båt och nio av tio båtar saknar toalett. Och den vanligast förekommande båten är en motorbåt utan övernattningsmöjligheter. De utgår närmare 30 procent av alla båtar.

De flesta båtarna och båtägarna finns logiskt nog längs kusterna. De flesta på ostkusten som traditionellt är båtstarkt. Där huserar 25 procent av alla båtar.

Samtidigt som vi fått allt fler båtar så har säkerheten till sjöss sjunkit. För några år sedan hade var åttonde person alltid med sig en flytväst eller liknande. Vid den senaste undersökningen var bara var fjärde person utrustad med flytväst. Detta trots att bara var tredje person definierar sig som simkunniga, det vill säga att de kan simma minst 200 meter, varav 50 på rygg.

Det är också populärt att pyssla om sina båtar, fixa, putsa och dona. Båttillbehör är en stor bransch som omsätter mycket pengar. Det handlar om båtel, dynor, kylskåp, ljud- och bildanläggningar och allsköns detaljer.

Sverige har sedan vikingatiden varit en stark båtnation, av naturliga anledningar och har bland världens högsta båtpopulation per capita. Efter Estoniakatastrofen märktes också en skillnad i attityder mellan människor som bodde längs kusten och människor i inlandet. Det gällde frågan kring huruvida Estonia skulle bärgas eller inte. Människor som bodde vid havet var generellt sett mindre benägna att tycka att Estonia skulle bärgas. Troligen eftersom de har en tradition av att ”havet ger och havet tar”.

Snart närmar sig en ny båtsäsong. Glöm inte flytvästen om du ska ge dig ut på böljan.

Vårdkvalitet i olika landskap

Dagens medicin utser årligen de fem bästas sjukhusen runt om i landet. Sjukhusen delas också in i tre olika storlekar. Så att inte Universitetssjukhus jämförs med mindre lasarett.

Den svenska sjukvården står sig faktyiskt rätt så bra internationellt och bäst vård i Sverige får man i Halland.

Enligt den undersökningen visade det sig att Universitetssjukhuset i Linköping kom på första plats bland storsjukhusen. Bland de mellanstora rankades Länssjukhuset Ryhov som ligger i Jönköping bäst och bland de Oskarshamns sjukhus som etta.

Enligt vårdbarometern som årligen undersöker vården runt om i landet och sedan jämför den mellan de olika länen så är vården bäst i Hallands län. Det är när man väger samman alla delarna i undersökningen som har ingår i vårdbarometerns årliga studie. Det är också i Halland som folk lever längst. I synnerhet kvinnorna.

Samtidigt är en av målsättningarna för svensk sjukvård att det inte ska spela någon roll var du bor. Vården hålla en hög kvalité ändå och nog för att nationella studier eventuellt bara är ytterligare ett sätt att mäta vården på. Ibland drivs vård i Sverige över länsgränserna. Privata vårdaktörer är inte alltid koncentrerade till ett län, utan finns överallt. Som Nordic IVF som samarbetar med läkare över hela Sverige.

Hur står sig den svenska vården internationellt?

Förra året presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en rapport som visade att Sverige levererar en riktigt bra sjukvård. Särskilt när det gäller behandlingsresultat och effektivitet. I rapporten jämförs 15 olika länder: Sverige, Danmark, Norge, Nederländerna, Finland, Tyskland, Luxemburg, Frankrike (som för övrigt har bäst vård i världen enligt andra studier), Italien, Belgien, Österrike, Irland, Storbritannien, Spanien, Portugal och USA.

Vård och vårdkvalité är alltid ett kontroversiellt och engagerande ämne. Det gäller allt från väntetider, till sjuksköterskelöner. Lyssnar man på den svenska debatten så framstår vården i Sverige som en smärre katastrof, frågan är om det verkligen är sant?

En framtidspaning kring befolkningsökningen i Sverige

Under 2010 flyttade var åttonde person och trots eller kanske på grund av bostadsbristen flyttar vi svenskar mycket. Ungefär 65 procent av alla flyttlass håller sig dessutom inom kommungränsen och de som flyttar är främst ungdomar och familjer med små barn.

I Sverige flyttar vi också hemifrån tidigast av alla i hela EU. I genomsnitt är vi nämligen 19,6 år när vi vinkar hejdå till mamma och pappa och tackar för åren som gått. Under våra livstider flyttar sedan kvinnor något fler gånger än vad män gör. Sedan 1978 har det även blivit vanligare att flytta längre bort och därmed byta län och hur kommer den utvecklingen att fortsätta? Vart bor vi om 20 år?

Framtidens befolkningsökning

Som vi tidigare varit inne på så sker 70 procent av alla inflyttningar till någon av våra storstäder och den trenden kommer att fortsätta. I förlängningen kommer även andra områden att bli mer intressanta, framförallt sydöstra Sverige. Den utvecklingen har redan dragit igång men den kommer nog att kännas av på riktigt först om några år. Samma utveckling väntas till städerna längs norrlandskusten liksom för Värmland och Dalarna vilket kommer att märkas av under 2030-talet.

Flyttkille
Numera flyttar vi inte till Amerika på samma sätt. Istället flyttar de flesta inom kommunen, till nästa eller till någon av storstäderna.

Är du på väg att flytta? Hur gammal var du när du flyttade hemifrån? Hur långt flyttade du senast? Tror du att befolkningstillväxten kommer att utvecklas i en annan riktning? Lämna gärna en kommentar och diskutera med oss. Om du är en av de som står i begrepp att flytta snart kan vi dessutom tipsa om den här länken.

All statistik som vi använt oss av i den här artikeln är hämtad från SCB (Statistiska Centralbyrån).