Tysslinge kyrka sticker upp på en höjdsträckning i ett lätt kuperat åkerlandskap. Socknen sträcker sig också upp i delar av Kilsbergens vackra skogsklädda blockterräng där vattenfall i många århundraden försörjt de hyttor som fanns i trakten med vattenkraft. Tidigare var Tysslinge kyrka annex till Vintrosa. Det märks tydligt på de bägge kyrkorna, som mycket liknar varandra. I kyrkans närhet finns församlingshemmet från 1962 och en friskola.
Byggnadshistorik
Kyrkans byggnadshistoria är inte helt klarlagd. Under medeltiden fanns det en stenkyrka med ett rektangulärt långhus, torn i väster, vapenhus i söder och sakristia i norr. Partier av denna kyrka ingår i det befintliga långhusets västra delar men det är oklart i vilken omfattning. Murskarvar påträffades då putsen knackades ner 1953. De tyder på att kyrkan vid en okänd tidpunkt förlängts åt öster. Flera åtgärder utfördes också i slutet av 1600-talet. Man har konstaterat att kyrkan vid denna tidpunkt var röd, som många andra kyrkobyggnader i Närke.
1700-tal: Tysslinge kyrka var i mitten av 1700-talet i väldigt dåligt skick. Kyrkan renoverades, byggdes till och fick sitt tresidiga kor vid en stor om- och tillbyggnad 1763. Vid samma renovering uppfördes en svängd grönmarmorerad predikstol, liknande predikstolen som fanns i dåvarande moderkyrkan i Vintrosa.
1800-tal: Även 1822-23 genomgick Tysslinge kyrka en stor förändring, då det gamla tornet revs och ett nytt uppfördes. Kyrkan fick också en ny sakristia med flackt yttertak i öster. Kyrkans orgel byggdes 1884 av E.A Setterqvist & Son i Örebro. Bakom den gamla orgelfasaden finns idag ett nytt orgelverk av Olof Hammarberg i Göteborg. Orgelverket byggdes om med 12 stämmor 1982, av Gunnar Karlsson i Borlänge.
1900-tal: Kyrkan har under 1900-talet genomgått flera renoveringar. En yttre och inre renovering av Tysslinge kyrka genomfördes 1914-15. Då byttes bl.a. de slutna bänkraderna ut mot vitmålade öppna bänkar. Kyrkan dekorerades också med en vitmålad fris under taklisten, som målades över vid en senare renovering 1954. Den gamla färgen på altaruppsats och altarring återställdes 1951. Utrymmen under läktaren byggdes till 1972.
Lösa inventarier
Ljuskronor: I Tysslinge kyrka finns fyra ljuskronor, en i böhmiskt glas och tre i mässing. Den största mässingskronan har inskriptionen, ”År 1694 är jag förmedelst undertecknade frikostigt uppsatt i Tysslinge kyrka. Värberg: Matts Albrektsson; nämndeman, Lars Jönsson, Nils Abrahamsson. Stora Egersta: Karl Karlsson, Anders Anderson, Nils Karlson, Anders Jönson, Jon Jönson, Jöns Erikson, Lars Jönson. Tysslinge: Anders Nilson, kyrkovärd; Erik Jönson, Petter Persson i Egeby. Latorp: Abraham Persson, Lars Person, Johan Anderson. Prestbordet: Olof nilsson, Erik Jönsson. Olof Andersson i Norra Holmstorp.” Albrekt Hartman och Barbara Law skänkte den näst största ljuskronan till kyrkan 1694.
Dopfunt: I Tysslinge kyrka finns en väldigt ovanlig grönmarmorerad dopfunt lite klumpigt utformad i svarvat trä med tillhörande lock. Troligtvis har den följt kyrkan så långt tillbaka som från 1600-talet. Det finns också en elegant formad dopfunt i kalksten, prydd med bronsreliefer ur Kristi liv. Den dopfunten skänktes till kyrkan 1953.
Altaruppsats: Brukspatron Joh. Suck d.y. på Garphytte bruk, skänkte altaruppsatsen i senbarock med olika symboler för kristen tro någon gång före 1700-talets mitt Altartavlan föreställer Kristus på korset och tillkom 1717.
Gravminnen: Medlemmar i familjen Stockenström, bl. a tidigare ägare av Irvingsholms säteri, har gravsten av gjutjärn i Tysslinge kyrkas golv. På södra korsväggen finns ett vackert epitafium i empirestil med en hatt, som symboliserar att den döde var medlem av Hattpartiet.
Övrigt: I kyrkan finns också textilier från 1766, skänkta bland annat från Brukspatron Suck på Garphytte bruk.
Sväng vänster från Rånnesta, passera korsningen Blacksta, se Älgestsa gård på höger sida, sväng vänster och kör västra sidan av Tysslingen, ca 10 km, sväng vänster vid skylt Tysslinge.
Ikoner:
Text av: Projektgruppen
Datum
Publicerad::
1/2 - 2007
Besökt Denna plats:
050610