Svenskarnas båtvanor

Fler och fler svenskar skaffar båt, sådan har trenden sett ut de senaste tjugo åren. Särkilt många båtar såldes under 2007, innan finanskrisen. Sedan avtog båtköpande för att återhämta sig de senaste åren igen.

Allt färre vuxna klarar av att simma, samtidigt slarvar allt fler med flytvästen när de ger sig ut på vattnet.

Många ger sig ut på böljan men båten behöver inte vara enorm, för många räcker det med en liten båt och nio av tio båtar saknar toalett. Och den vanligast förekommande båten är en motorbåt utan övernattningsmöjligheter. De utgår närmare 30 procent av alla båtar.

De flesta båtarna och båtägarna finns logiskt nog längs kusterna. De flesta på ostkusten som traditionellt är båtstarkt. Där huserar 25 procent av alla båtar.

Samtidigt som vi fått allt fler båtar så har säkerheten till sjöss sjunkit. För några år sedan hade var åttonde person alltid med sig en flytväst eller liknande. Vid den senaste undersökningen var bara var fjärde person utrustad med flytväst. Detta trots att bara var tredje person definierar sig som simkunniga, det vill säga att de kan simma minst 200 meter, varav 50 på rygg.

Det är också populärt att pyssla om sina båtar, fixa, putsa och dona. Båttillbehör är en stor bransch som omsätter mycket pengar. Det handlar om båtel, dynor, kylskåp, ljud- och bildanläggningar och allsköns detaljer.

Sverige har sedan vikingatiden varit en stark båtnation, av naturliga anledningar och har bland världens högsta båtpopulation per capita. Efter Estoniakatastrofen märktes också en skillnad i attityder mellan människor som bodde längs kusten och människor i inlandet. Det gällde frågan kring huruvida Estonia skulle bärgas eller inte. Människor som bodde vid havet var generellt sett mindre benägna att tycka att Estonia skulle bärgas. Troligen eftersom de har en tradition av att ”havet ger och havet tar”.

Snart närmar sig en ny båtsäsong. Glöm inte flytvästen om du ska ge dig ut på böljan.

Dyrt att bo och leva

Sverige är dyrt att bo i och dyrast är det i Stockholm. Det märks bland annat på pizzapriserna. Det genomsnittliga priset på en Vezuvio i Stockholm är 81 kronor, i Malmö kostar den 60. Prisskillnaderna mellan städerna är stor och det gäller inte bara pizza…

Generellt är det dyrare i storstäderna och värst i Stocholm. Å andra sidan tjänar man ofta mer i storstäderna, vilket å andra sidan äts upp av dyra omkostnader, hyra, mat, försäkringar och annat.

Hyresskillnader och inte

På Biblioteksgatan i Stockholm är det dyrast att hyra en butik i Sverige.

Jämför man däremot butikshyrorna i våra tre största städer så är det ingen större skillnad. Gärdet i Stockholm är billigast med i snitt 1600 kronor per kvm. Östermalm i Stockholm är dyrast med 4 600, men övriga områden både i Göteborg och Malmö placerar sig inom samma spann.

En intressant sak gällande hyror är att att Stockholm som även internationellt är en dyr stad att bo i, jämförelsevis inte alls är lika dyr att hyra butik i. Av 46 europeiska städer placerar sig Stockholm först på 29:e plats när det gäller hyran. Det kanske är butiksstädningen som är kostar istället?

Bland den dyraste kollektivtrafiken

Även kollektivtrafiken är dyr i Stockholm. I Europa är det bara Helsingfors som är dyrare. Samtliga topp tre-platser innehas av nordiska städer (priserna gäller enkelresor):

  • Helsingfors 40,20 kronor
  • Stockholm 36,00 kronor
  • Oslo 32,43 kronor

Stockholm har även den dyraste kollektivtrafiken inom Sverige och Gotland har den billigaste. Där kostar en enkelbiljett 22 kronor.

Matkassen

I Halmstad kostar enligt en jämförelse en vanlig matkorg minst i hela Sverige.

Pensionärernas riksorganisation (PRO) brukar med jämna mellanrum undersöka priserna på en genomsnittlig matkorg runt om i landet. Korgen innehåller olika 33 basvaror. Vid den senaste undersökningen var matkorgen billigast i Skaraborgs län. Prisskillnaden mellan närliggande butiker kunde ibland vara runt 300 kronor. I genomsnitt kostade matkorgen mest i Västerbotten.